Vi har sett den, eller egentligen den mindre kända anti-migrationen, då vi var i Tanzania i oktober, kanske 2010. Det är då alla hovdjuren (mest zebror och gnuer) återvänder från Kenya och rovdjuren har fest.

Den syntes på långt håll som en extra horisontlinje, nästan som dragen med linjal. På närmare håll upplöstes linjen i sina detaljer och visade sig bestå av hundratusentals djur, vuxna och kalvar respektive föl på rask marsch västerut.

Det är då man hör ljudet av de många hovarna som ett godståg på avstånd. Ännu närmare och man hör bräkande och gnägganden och känner lukten av många varma djurkroppar. Gnuerna som kallas Wildebeest längre söderut verkar leda marschen. De väjer inte för så mycket, så länge de håller ihop. När vår jeep närmar sig stannar de motvilligt vid vägkanten, fast några djärvare bockar springer över i sista minuten framför kylarhuven.

Efter oss sluts ledet igen.

Simba i Djuriska Parken

Detta tåg av hovdjur pågår flera dagar. Efter att ha övernattat på en lodge med halvtama klippdassar (Hyrax hyrax) som attraktion åker vi ut och tittar på migrationen igen dagen efter. Vi letar efter lejon och finner så småningom en utvidgad lejonfamilj grupperade i skuggan intill en Kopje - en höjd med stora stenblock och växande akacior. De verkar förväntansfulla, och vi förstår så småningom varför när vi lämnat dem.

En ensam gnu kommer galopperande på sitt typiska sätt och är långt ifrån det övriga tåget. Det är lätt hänt - det här verkar vara en gnu från vänsterflygeln. Nej inte politiskt, men dessa antilopdjur har ögonen vitt isär och tittar åt sidorna men har föga samsyn framåt, ungefär som de sorters plattfiskar som inte lever närmast botten (de bottenlevande låter ju ansiktet vandra till uppsidan, så att bottenögat faktiskt flyttar till ovansidan).

Hos gnuerna sänker man huvudet och vrider det liksom åt ena eller andra sidan - kanske specialiserar man sig till vänsterspanare respektive högerspanare. Då är det lätt att bevaka bara sin sida och förlora kontakten med de övriga djuren. Detta måste den aktuella vildbesten ha gjort och han flåsade på men såg nervös ut. Det hade han skäl till. Lejonen slickade sig redan om munnen:

NU DU GNU!